God pasta i goa Goa

Nu sitter jag och Elin pa ett internetcafe och vantar pa att hungern ska infinna sig.
Idag har varit en intensiv dag for oss. Vi borjade med att vackas av vackarklockan 09.30 sen fick vi ju ta och snooza till 10.15, nagon matta far det ju vara pa stressandet om mornarna. Efter att ha bytt boende at vi frukost. Sen tankte vi att nu far vi satta igang nat sa klockan 13.00 stod vi vid den osynliga busshallplatsen och vantade. Efter tva anstrangande bussbyten nadde vi var tankta destiantion, Old Goa. Dar tittade vi pa katedraler som portugiserna smallde upp nan gang pa 1600-talet. Det var fina byggnader. Vi tog lite kort, ignorerade forsaljare som salde kama sutra handbocker och sprang sedan pa World of Wax! Vi kikade in och for 30 rupees (ca 5 kr) fick vi beskada Mahatma Gandhi, den sista maltiden och "vad som hander med dig om du knarkar". Allt uppfort i naturlig storlek och gjort i det finaste vax. Har man en tight budget och vill gora en resa i vaxdockornas spar sa ar detta att rekommendera. Spartanskt uppfort och med en hamtrevlig kansla. Efter detta harda arbete i Old Goa satte vi oss ater pa bussen och nadde stranden i Anjuna (dar vi bor) klockan 16.45. Vi tog vara kameror och i solnedgangen platade vi kossor pa stranden. 
Nu har jag blivit hungrig bara av att tanka pa denna harda dag och Elin kanner ocksa hungerns harda grepp runt sin magsack. Dags att ge sig ut pa restaurangjakt. Det ar ocksa ett hart jobb.
Hoppas att livet hemma ar mindre anstrangande.

/ Ingrid med halsningar fran Elin  

..sa var vi bara tva

Nu har Fiffi lamnat oss for ett snoklatt Sverige. (Hoppas att din resa gick bra och att du fick en battre bloody mary denna gang.) Det kanns lite tomt och konstigt. For att fylla tomrummet sa drar vi ikvall till Goa dar vi har letet upp ett trevligt hostel. Vi saknar verkligen att bo pa hostel sa nu hoppas vi pa nagot riktigt grymt med trevliga manniskor och bra stamning!

De senaste dagarna har vi varit Mumbai (Bombay, Bollywood). Vi har sett pa bio, blivit erbjudna statistroller i en film, besokt en musikaffar tre ganger pa tre dagar, varit pa elephanta island och strosat omkring och kant in staden. Mumbai ar en trevlig stad och det ar verkligen mycket lattare att hanka sig fram pa egen hand har an vad der var i Rajasthan.

Pusselipuss


Elddans pa strand i Thailand


Thailand - gottigt varre


Taj Mahal


Basta bilen


Namaste

Just nu ar vi i Udaipur som ar var slutstation med var chauffor Ramesh. Vi har varit lite trotta pa honom de tva senaste dagarna da vi inte riktigt forstar varandra, men innan har vi haft rikigt trevligt med "cardance" till indisk musik. Det ar genom musik som vi funnit varandra.

De senaste dagarna har vi sett manga tempel, fort och vacker landsbygd. Det som vi dock har lagt mest tid pa ar att kurera oss fran var matforgiftning som innebar 8 gangers spynning pa en natt for Ingrid och for mig (Elin) bara en gang men som var sa kraftig att Ingrid trodde jag duschade utifran ljudet. Valdigt mysigt! Fiffi har dock klarat sig bast trots sin allergi mot nagon krydda som finns i maten. Detta har gjort att aven min gladje over indisk mat dog nagot och nu har det blivit till en sport att hitta mat som inte ar indisk. Lite pinsamt da vi klagat over andra turister som inte ater den lokala maten.

Idag har vi shoppat som vanligt, snart spricker vara vaskor, och malat henna pa vara hander. Blev valdigt fint och vi smalter bra in bland lokalerna. Hmhm..
Bland de haftigaste vi har gjort tycker jag dock var att sova i oknen under en underbar stjarnhimmel efter en tur pa kamel som var valdigt rolig. Det gick sa snabbt att jag har traningsverk i hander for att jag holl i mig sa for att inte ramla av!

Pingan och Fiffi ar inne pa vart rum och over infor var andra adventskonsert som vi ska ha imorgon. Det ar viktigt att halla pa tradtionerna aven om vi ar sa langt borta.

Snart aker Fiffi hem och jag ar lite avundsjuk samtidigt som det kanns skont att ha halva, pa dagen, resan kvar. Jag gillar verkligen det har livet att se nya spannande saker varje dag!

Hoppas ni inte druknar i all sno! Puss Elin

De andra sangfaglarna halsar


Valfyllda pa Naan och upplevelser

Nu sitter jag framfor en mycket stor och lyxig skarm och googlar mask pa Wikipedia. Till min stora oro har jag insett att jag fatt med mig virus fran Thailand pa mina usb-minnen som ar sprengfyllda av vardefulla minnen i form av bilder. Sprangfyllda ar ocksa vara magar som Ramish sa gladeligen sett till att matta. Vart aventyr i Indien har nu borjat anta en ganska behaglig lunk och vi kanner oss trygga och har en ganska klar plan over vad vi ska gora de narmsta dagarna.

Igar var vi i Agra och dar besokte vi Taj Mahal. Det var lika vackert som vi tankt oss, om an nagot mindre. Mausoleumet (byggt av en kejsare som minne over hans favoritfru som dog nar hon fodde deras 14 barn) lag som en pralig graddbakelse bland buskar och fontaner och visade oss sina basta sida nar solen fargade marmorn guldglansande.

Idag har vi varit i Jaipur, "huvudstaden" i Rajasthan, och tittat pe ett gammalt fort, amber fort,  som byggdes av nan maharaja och har varit bebott av ett flera maharajor sedan uppforandet. Det var verkligen spannande att ga omkring i fortet for det var kanppt nagra gangar som var stangda for turister. Vi lekte rovare dar i det gamla fortet och jag sag framfor mig hur man skulle kunna ha varldens haftigaste barnkalas i fortet. Ett tips till alla foraldrar eller leksugna dar ute! Efter fortbesoket tog var favvogubbe med oss till sin favvorestaurang och vi at var nya favvomat. Aven Fiffi som har nagon mystisk allergi mot nagon vanligt forekommande ingrediens i Indisk mat klarade lunchen galant och vi rullade lite val matta in i bilen igen for nasta sevardhet.

Nu ska jag ga upp till mina medresenarer och ha hoglasning for dem i en bok jag hittade i hotellets allrum. Det ar en karleksblaska i stil med herleqinromanerna (ar ni inte bekanta med dessa kan jag varmt rekommendera dem, mkt lustig lasning) och bade omslaget, texten pa baksidan och bilden pa forfattaren ger mig en kansla av att vi alla kommer att ha stor behallning av denna bok.

Pa aterseende / Pingan (Fiffi och Elin halsar givetvis till alla)

P.s Ta det lugnt med era ryggar nar ni skottar sno vi vill inte se vara kara foraldrar drabbas av ryggsmartor.

DEHLI

Godmorgon mina vanner! Sitter i hotellagarens sovrum i Dehli. Nagra ligger och sover i sangen precis bakom mig, det ligger tandstallningar, glasogon, mobiler och smycken pa det lilla bordet dar datorn star. Kanner mig inte alls patrangande eller sa, men jag kande att det var bast att skriva nagot nu nar det faktiskt finns en dator inom rackhall. Det senaste dyggnen har varit nagot turbulenta. Vi lyckades komma med planet fran Bangkok med biljetten vi egentligen inte kunde anvanda utan att de ens hojde pa ogonbrynen, men ungefar dar tog nog vart flyt slut. Taxichaufforen som skulle visa oss till vart redan bokade hotell irrade runt i sakert tva timmar i ett nattligt och ganska skrammande Dehli. Nar han inte hittade fick han tillslut kora oss till ett annat hotell som var det varsta vi har sett. Solkiga lakan som inte bytts de senaste 5 aren, toan var ett hal. Oidentifierade flackar pa vaggar och golv och det var dessutom dyrt. Vi fick senare reda pa att han antagligen bara kort runt oss fora att lura oss till et hotell dar han fick procent pa det vi betalade. Dagen efter steg vi upp i ett huj. Vi hade inte direkt nagon lust att stanna pa hotellet langre an nodvandigt. Ut pa gatan som var ett enda virrvarr av smuts, man, kor, barn, mera smuts, lukter, mat och tuktuks. Jag spydde nastan av alla intryck och fick hejda mig fran att inte kanslomassigt kollapsa av allt elande. Fast samtidigt ville jag inte ga miste om nagot synintryck, allt var sa nytt och spannande. Vi lyckades iallafall fa i oss lite mat och tog oss till turistinformationen som formanade oss att alla indier mer eller mindre forsoker lura av oss pa allt vi har. Med dessa ord ekande i vara huvuden har vi nu bokat oss en egen privatchauffor. Denna privatchauffor med namnet Ramish ar redan var van och like. Var bil som vi ska skumpa runt med under de narmsta elva dagarna ar skitsnygg, vit i boljande former. Han ska likt var egen far ta oss runt i ett antal stader och byar och lara oss allt han kan. Nu ska vi ut och se lite mer av Dehli och nasta anhalt blir Agra ch Taj Mahal. Skrudade i nyinkopta ballongbyxor och tunikor beger vi oss av pa vart kanske hitills storsta aventyr! Kanske hors vi snart igen, kanske inte. Men tills dess, blas inte bort i snoyran. Manga kramar fran Fredrika (Ingrid och Elin halsar)

Skona dagar!

Hej pa er alla fina!

jag forstar att ni langtat och vantat och langtat och vantat pa att vi ska uppdatera var blogg. Sa nu gor vi det. Stranden och solen lockar oss mer an datorer, men nu ar det kvall och vi kan inte steka oss langre sa nu sitter jag (Fredrika) har.

Vi ar i Thailand. Pa Koh Samet narmare bestamt, och gor absolut ingenting!! Vi har en bungalow 10 meter fran stranden, 10 meter fran baren och 15 meter fran restaurangen sa oss gar det ingen nod pa. I var vik finns 3 bugalow resorter med mestadels gamlingar och sma barnfamiljer. Men det gor oss ingenting. Partylivet lockar inte, jag och Ingrid har forresten redan provat oss igenom barens hela utbud och kanner inte att det ar nagot vi behover gora varje kvall.

Vadret har ar fantastiskt, kanske lite for bra till och med for vi ar alla en aningen lika kokta kraftor. Vattnet ar ljummet och turkost och maten ar god. Idag slog dock varan langtan efter svensk mat till. Det har pratats om korv och potatis, ostkaka, tacos, sill, moussaka, svampgryta och diverse ratter. Sa mammor och pappor, fyll kylar och frysar. Era dottrar kommer bokstavligen att lansa dessa nar de kommer hem!

Ja, vad har vi annars hunnit gora sen vi hordes sist. Halsat pa var kanadensiska van Lindas familj i en liten by i Vietnam dar vi blev mottagna som om vi tillhorde familjen. det bjods pa ljuvlig mat, hembesok hos Lindas slakt och en galen nattklubbsvisit. Skulle kunna beratta hur mycket som helst om dygnet i den lilla byn, men det far vi ta nar vi kommer hem.

I Thailand har vi forutom Koh Samet aven besokt Koh Tao. Koh Tao var mysigt, men eftersom vi standigt jagar solen och vadret var en aning osakert pa den lilla on sa stack vi till Koh Samet redan efter 3 natter. Ja, en del buss har det blivit. har ska vi stanna och gora ingenting fram till den 21:e. Darefter ska vi forsoka mygla oss till Indien med vara Vietnam-indien biljetter som har mellanlandning i Bangkok. Hall tummarna for att det funkar!!

Ska forsoka ladda upp lite bilder snart sa att ni far nagot lite finare an novembergra svensk himmel och kala trad att titta pa.

Simma lugnt

/ Fredrika, Elin och Ingrid

Rodbranda flickor

Idag har vi varit pa stranden och stekt vara vita kroppar i solens energirika strlar. Det syns pa mina medresenarer att solen fortfarande funkar, sjalv satt jag pakladd och klarade mig bade fran det bruna och det roda.
Det var langesedan jag var inne har pa bloggen men jag ska forsoka komma igang igen. Det hander sa mycket hela tiden att det ar svart att hinna skriva om allt men imorgon ska vi i alla fall halsa pa hos en familj pa landsbygden. Det ar mor- och farforaldrar till Linda, en kanadensiska vi traffade i Ho Chi Mihn City. Det ska bli spannande att se hur ett vietnamesiskt hem ser ut. Det mesta vi har sett av vietnameser ar forsaljarna som vi tycker ar ganska griniga faktiskt.
Snart ska vi fylla vara magar med god mat, det ar verkligen gott har! Hoppas ni har det bra dar hemma.

Vill bara slanga in en hyllning till i-poden! Den har sovits pa, svettats pa, regnats pa och fyllts med sand men fortfarande haller den mig sallskap utan att krangla. Lange leve i-poden! (jag tvivlar inte en seukund pa att Fiffi och Elin ar av samma asikt)

/pingan

Varldens ande...eller?

Chao! (Ja, det ar faktiskt sa man sager hej pa vietnamesiska)

Efter en dryg vecka i Vietnam, beharskar vi redan spraket sa val att vi aven kan saga tack: Gam on!
Nu befinner vi oss pa cat-ba island. En ganska liten o i det som kallas Halong bay. Idag ar val den forsta riktiga slappardagen pa 6 veckors resande, en mycket valkommen sadan. Det var frid och frojd pa stranden anda till fyra snaret da vi blev bortjagade av massa killar och en illtjutande syren. Paranoja och forsiktighet gjorde oss forstas misstanksamma pa att killarna forsokte kidnappa oss eller eventuellt rana oss, men det visade sig att de bara ville spranga lite pa stranden.

Den senaste veckan har i ovrig varit lite mer handelserik an vad vara nerver klarar. Forst var det visum kranglet, men vi har aven handskats med en ratt rejal oversvamning da vi vadade i vatten over knana och nattbussar som nastan har flutit bort. Att det ar oversvamning och monsunregn i Thailand ar nagot vi forsoker negligera for tillfallet. Vi fortsatter att jag solen!

Nu ar det dags for lite mat och kanske en kall ol... pa aterseende!

Puss fran tre ganska svenska tjejer som ar sugna pa lussebullar, bakpotatis med rakrora och fil






Automatlycka i Shinjuku (Tokyo)


Nikko nationalpark


Guidetur i Odaiba (Tokyo)


Sondagsspaning i Harajuku (tokyo)


Matlagning pa hog niva i Kyoto


Bringar ordning i kaoset

Vietnam!

Nu ar vi har sedan tva dagar tillbaka, men vagen hit har varit allt annat an smartfri. Efter helvetesnatten vid passforvaxlingen trodde vi oss vara forskonade fran ytterligare missnojen, men ack sa fel vi hade. Att mellanlanda i Beijing pa vag till Vietnam visade sig vara ett mindre smart drag. Det tog en javla tid, eftersom vi var tvungna att fa inresetillstand till Kina for att ta oss till den nya terminalen. Vi hade efter utfardandet av inresetillstandet 24 timmar pa oss att na terminal 3. Vi hann!

Flygresan skulle ta 5 timmar men efter tva markte vi hur flygplanet borjade tappa i hojd. Var vi redan framme? Jaha tankte vi, det var ju skont. Men oj vad kallt det ar i Saigon, och varfor star all information pa tecken vidd passkontrollen. Inte foran vi slussades tillbaka till samma plan vi lamnat en timme tidigare insag vi: Aha, vi ar fortfarande i Kina. 

En och en halvtimme efter utsatt tid, mitt i natten anlande vi till Saigon. Nasta problem, jag hade inga dollar och inga passfoton till visumet. Visade sig kvitta nar vi visst hade glomt skriva ut ett dokument for att visumet skulle kunna utfardas. Vi forbannade var egen slohet innan resan, och varfor lyssnade vi pa alla som sa att det ar sa latt for svenskar att fa visum i Vietnam. Utmattade tog vi oss till hotellet dar Elin, aven hon visumlos, lag och sov. Dagen efter tog vi tag i vart problem. Vi hade foljande alternativ:

1. Stanna pa samma hotell i Saigon i atta dagar och vanta pa visumutfardan.

2. Aka till Kambodja 40 timmar tur och retur och fixa visum dar. Osakert alternativ.

3. Aka hem!

4. Dra till ett land som inte kraver visum.

Vi valde alternativ 4. Sagt och gjort, den 9/11 beger vi oss till Thailand. Biljetten kostade endast en spottstyver, sa vi ar mycket nojda med vart beslut. Nu far vi ata efterlangtad kokosmjolk och umgas med andra svenska turister i miljoner. Det senare kanns mindre trevligt, men vi ska forsoka hitta den sista oupptackta stranden.

Nu har vi kunnat borja koncentrera oss pa resan igen och har hunnit med att besoka ett center for flickor som utsatts eller riskerade att bli utsatta for sexuella overgrepp med var nyfunna kanadensiska kompis. Vi sjong sma grodorna och hoppade runt en plaststol! Idag har vi varit pa turistaktivitet och besokt tunnlarna som den nordvietnam stodda gruppen Viet qong anvande for att bekampa fransosen och amerikanen under 26 ar. Tank att de faktiskt levde och verkade i dessa tunnlar, mindre an en kvadratmeter stora under tva generationer. Vi fick klaustrofobi enbart av tanken men pressades hart av var guide och krop till slut ner i en liten gang.

Imorgon drar vi vidare till Nah trang. 10 timmar med buss harifran. vart schema blev plotsligt en aningen mer tight!

Hare tills vi hors.

Ciao // Fredrika


Vietnam

Just nu sitter jag ensam pa ett hotell i Ho Chi Minh. Kanns konstigt att inte vara med de andra 24-7 for ett dygn. De ska dock komma om nagon timme sa jag behover inte vanta lange. Vi reser bara med olika flyg. Igar var jag med om tva olika spannade handelser. Det forsta var nar jag och Sara var ute i skogen for att vandra. Plotsligt upptackte vi att det var apor i narheten. Vi forsokte frenetiskt fanga dem pa bild med sa mycket inzoomning det gar pa kameran. Efter ett tag upptackte vi dock att de fanns apor pa ganska nara hall pa den vag vi skulle ga och efter jag skramt upp oss bade med historier om rabiesapor var vi inte sa sugna pa att passera. Skracken eskalerade dock radikalt nar vi insag att vart vi an vanda oss sa var det apor. Vi var omringade! Hjalp!! men efter mycket klappande och stojande lyckades vi fly undan de konspiratoriska aporna. Den andra spannde handelsen var att jag och Ingrid upptackte att vi hade rakat byta pass. Inte sa lagligt da vi som sagt inte skulle resa tillsammans. Men efter lite krangel hittade de andra mig pa det hostel jag bodde pa i natt i Tokyo. Men det var lite svettigt innan vi hittade varandra. Vi har ju inga telefoner. Det som var lite bra var att jag lyckades fa in tjejerna pa mitt rum sa det fick nagra timmar gratis somn ;) For att aterga till nuet: Det som ar bra med att resa lite ensam ar att jag redan fatt en ny van. Hon kommer fran Kanada och ar har for att besoka sina slaktingar och volontararbeta. Hon har redan hjalpt mig att hitta lite vegetarisk mat och erbjudit mig att visa oss byn dar hennes slakt bor och de vackra,oturistdiga oar som finns i narheten. Dessutom ska jag formodligen folja med henne nar hon ska besoka en kvinnogrupp som hjalper prostituerad ur deras situation och ett barnhem. kan det bli mer perfekt for mig!? Ibland har man tur. Har vi ska bo nu kanns som rena rama lyxen med eget badrum och STORA sangar. Man kan till och med sitta i dem utan att sla i huvudet i nagon sang over. Det ar faktiskt vanliga sangar! Lyxigt varre.. Hoppas allt ar bra i kalla Sverige! Chao Elin

Storstadshets och vildmarksro

Godkvall/Godnatt Sverige, Japan is calling!

Ja det var ju verkligen pa tiden att det gjordes en liten uppdatering pa bloggen. Faktum ar att Japan tro det eller ej ar ganska fattigt pa datorer med internetuppkoppling, iallafall dar vi befunnit oss. Nu har vi dock kommit till ett lite finare hostel, kallas till och med for: Lodge, och anvander man datorn tillrackligt sent sa ar det dessutom alldeles gratis.

Den senaste veckan har vi spenderat i varldens folkrikaste stad: Tokyo.
Tokyo ar en mycket speciell stad, det bor inte bara mycket manniskor dar, det bor mycket konstiga manniskor dar. Det tar sig uttryck i extrea kladstilar, sminkningar haruppsattningar osv. Ingen ar nog utkladd for att kunna sticka ut. Vi funderade pa vad en Tokyobo tar pa sig nar de ska pa maskerad. Troja och jeans kanske? det fanns mycket att se och gora, vi lyckades pressa indet mesta i vart tighta schema. Har ar nagra av de saker vi gjort:

Hyrt ett karaokerum och sjungit amerikanska smorhits

Spelat spel i spelhall

Atit sushi

Shoppat saker bade i myntautomater och i affarer

Kollat pa konstiga konstigt kladda japaner

Varit pa museum

Korsat varldens mest kanda korsning

Kollat pa drakdans

Blivit guidade av en jattesot pensionarvolontarguide

Akt hiss upp och ner i en skyskrapa

Bor tillagga att vi sovit i varldens antagligen trangsta hostel. Ett rum pa 10 kvm. var avdelat i fyra med hjalp av masonitskivor. I varje masonitskivsrum fanns 5 baddar. men det var billigt och frukost ingick. Det var de noga med att poangtera.

Nu har vi lamnat storsadhetsen for Nikko. En mysig liten stad omgardad av hoga berg som just nu skiftar i massor av farger. Idag har vi vandrat i Nikko nationalpark, som var helt fantastiskt fin och kunde ge oss tillbaka lite av den sinnesro som vi forlorat i Tokyo. Nu pa kvallen har vi badat i vatten fran en varm kalla, mmm!

Nj nu ar det dags att krypa i sang, de andra sover nog redan!

Hare sa lange, ta hand om snon!

Puss fran Fredrika (fiffi)





Tidigare inlägg
RSS 2.0